Aspergers syndrom (AS) innebär bland annat en begränsning i social interaktion, vilket resulterar i svårigheter inom flera kommunikativa förmågor. Trots dessa svårigheter finns ett begränsat utbud av Kommunikativ intervention för personer med AS idag. Syftet med föreliggande studie var att analysera den vardagliga interaktionen hos vuxna personer med AS för att få fram ett underlag för hur en Kommunikativ intervention skulle kunna utformas. Föreliggande studie bestod av en intervjudel och en videodel. I intervjudelen ingick sju deltagare och i videodelen ingick två deltagare.

Examensarbetet belyser hur kommunikativ undervisning har utvecklats inom svenska som andraspråk..

This study investigates, through parental evaluations, communicativeand adaptive abilities within a group of children with various developmentaldisorders, after the parents had participated in AKKTIV (Augmentative andAlternative Communication ? Early Intervention) parental education. The studyalso investigates through case studies how parents experience the influence ofAKKTIV-intervention in their children?s development a few years aftercompletion. The parents estimated their children?s abilities using three differentquestionnaires; the Swedish Communicative Developmental Inventories(SECDI), Vineland Adaptive Behavior Scales-II (VABS-II) and parts of theform? Parents? perception of the interaction with their child?, before and afterthe intervention.

Ämnet handlar om kommunikativ engelskundervisning i ett lekpedagogiskt perspektiv. Studien genomfördes som ett undervisningsförsök i tre klasser i skolår 4 under fyra veckor. Totalt fick varje klass 11 lektioner. Syftet med studien är att beskriva och försöka förstå på vilket sätt undervisningsförsöket kan antas representera ett meningsfullt arbetssätt för barnen. Frågeställningarna lyder: På vilka sätt kan barn inspireras att delta i kommunikativa sammanhang på engelska? Vilken roll spelar sång och rörelse; lek och dramatisering för barns inspiration och meningsskapande i kommunikativ engelska? I analysen av det empiriska materialet urskiljdes fyra inspirationskällor som utgör grunden för barnens inspiration och meningsskapande i kommunikativ engelska: uppgiftens karaktär, uppgiftens presentation, uppgiftens "scaffolds" och den musiska ramen..

Humanitarian intervention is a concept that generates several problems in our time. The idea of humanitarian intervention concerns the modern norms of sovereignty and noninterventional principals. It also concerns the conventional norm, which declares that states are not allowed to interfere in other states? internal affairs. The use of military force to implement humanitarian intervention is restricted according to international law.

BakgrundI bakgrunden förklaras begreppet kommunikativ förmåga och de kompetenser som ingår samt hur synen på den kommunikativ förmågan har förändrats i kursplaner. Hur språkundervisning bör vara upplagd beskrivs kort. De olika kompetenserna lingvistisk, diskurs, sociolingvistisk, strategisk, sociokulturell och social förklaras samt vad som bör ingå för att utveckla den kommunikativa förmågan beskrivs. Vikten av både utbildning och träning för läraren för att det ska bli ett kommunikativt klassrum tas upp och den teoretiska ramen beskrivs.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur ett antal engelsklärare i grundskolans år 4-6 resonerar om kommunikativ förmåga samt hur de anser att språkundervisningen kan läggas upp för att utveckla denna.MetodMetoden som använts är den kvalitativa metoden med redskapet intervju. Intervjuer har gjorts med 5 lärare på olika skolor i två kommuner i Västra Götalands län.

A historical study of intervention for aphasia may provide information on how speech and language pathologists work with people with aphasia. Aphasia is seen as an umbrella term for symptoms of language disorders caused by aquired brain injury. The overall aim of the present study was to describe and analyze the development of intervention for aphasia during the periods 1990-1999 and 2000-2010.The study was conducted by analysis of 83 medical records from two hospitals in Sweden during a period of 20 years. These decades were compared to each other and yo current litteraturein search for differences and trends in aphasia intervention.The Results of the present study revealed that intervention mainly focused on recovering the linguistic ability in both the 1990s and 2000s. Intervention and literature focusing on communication seem to increase during the 2000s.

In 1989 the United States choose, after years of conflict, to carry out a military intervention in Panama, to remove Manuel Noriega, convicted for drug dealing and for threatening the lives of the Americans living in Panama. The aim of this study is to examine whether George H. W Bush?s arguments for the military intervention comply with the principles of the just war.The method chosen for this study is a qualitative literature study, based primarily on secondary data. It is a case study with two complementing theories, the theory of the just war and the world system theory.The result showed that the American intervention both can be justified and unjustified following the principles of the Just War Theory.

The purpose of the study was to examine if parents' way ofcommunicating with their children changed after participation in ComAlongcommunicationcourse, and if changes remained over time. The studyinvolved 39 parents of 25 children with communicative disabilities. 33 of theparents had participated in ComAlong, the other six had not participated, buthad a partner who had participated in the course. Video recorded parentchildinteraction was analyzed and coded with the instrumentKOMMUNIKATIV. Results showed that parents used a significantly moreresponsive communication style and used significantly more augmentativeand alternative communication after ComAlong.

This study examines the theories about intervention and sovereignty in relation to the world of today, with the raising question about humanitarian intervention in a globalized society.The purpose of this paper is to examine if intervention can be justified in a sovereign state and how it can be justified. The expected outcome is that conclusion can be drawn from the specific case with United Nations intervention in Bosnia and Hercegovina, and what kind of motives they putted up to justify their intervention.Because we are still living in the era of the Westphalia system with the inherited thoughts of state sovereignty, but in conflict with the new ideas of globalization and human rights, it?s of big relevance to look at this topic closer.First of all the reader is presented to the theoretical aspects of state, sovereignty and different kinds of intervention, to become more aware of the complications surrounding the relationship between these conceptions.The method used in this study is a motive analysis with the focus on the motives told by United Nation, to be the reason for the intervention in Bosnia and Hercegovina. The empirical results are based on the reports from United Nations Security Council during the years 1991 ? 1995.The results are that the intervention in Bosnia and Hercegovina can be justified when looking at the theories in relation to the empirical result, with the FN ? charter and the fact of violation against humanitarian law and human rights.One conclusion can easily be drawn, that individual rights are playing a big role in today?s global society and are putting some pressure on the United Nation to look over the rules about humanitarian intervention..

Interaktion är det komplexa samspel mellan interaktörer där meningsskapande skerinom kommunikativa sekvenser. Föreliggande studie syftar till att översätta ettbedömningsinstrument till svenska för bedömning av interaktion mellan barn medkommunikativ funktionsnedsättning och deras föräldrar. Instrumentet Coding of Parent-Child Interaction and Communication Skills Assessment är hämtat från studier avPennington et al. (1999; 2009) och prövas på två interaktionsdyader (barn i interaktionmed en förälder) före och efter genomgången föräldrakurs för att utvärdera ominstrumentet är användbart vid bedömningen av interaktion. Den svenska versionen avbedömningsinstrumentet innehåller koder med definitioner för identifiering avinteraktionsmönster.

In speech and language intervention, the ability to interact is seldom evaluated; rather intervention is evaluated in terms of improved testresults.  If goal-setting in intervention also is based on everyday communicative needs, the relevance of the treatment may be increased and intervention outcome may be implemented in the patient?s natural environment.The present study, as part of a research-project, is based on analyses of interaction and interviews to examine everyday conversations and speech and language intervention. The aim was to explore if there is a relation between everyday communication needs and goal-setting in speech and language intervention for people with aphasia. A further aim was to investigate if there are everyday communicative needs that may form goals for speech and language intervention.Two individuals with aphasia and one individual with both dysarhtria and aphasia participated in the study. Three speech and language pathologists and two relatives also participated in the study.

I denna studie problematiserar vi iPaden som en kommunikativ artefakt. Eleverna i dagens skola har ett stort intresse för multimediala verktyg, som exempelvis iPaden. Detta intresse har de medverkande pedagogerna i vår studie tagit vara på i arbetet med att stödja och stärka elevers sociala relationer. Det syfte som legat som grund i studien är att problematisera iPadens möjlighet som en kommunikativ artefakt i elevers relationsarbete i skolan. Utifrån detta syfte har vi formulerat tre forskningsfrågor.

Denna intervjustudie undersöker tankar om kommunikation hos fransklärare. Kommunikation är sedan början av 1970-talet ett centralt innehåll i språkundervisningen, och studien undersöker hur lärarna förhåller sig till begreppet kommunikativ förmåga samt hur de ser på sitt sätt att undervisa i avseende på kommunikativa aspekter. Studien utgår från litteratur om kommunikativ språkundervisning, kommunikativ kompetens och forskning om kommunikation som budskap eller flerstämmig handling. Det huvudsakliga resultatet är lärarna framhåller att kommunikativ förmåga är detsamma som att göra sig förstådd och förstå, och att en förutsättning för detta är den strategiska kompetensen som innebär att våga experimentera med språket och använda sig av alternativa uttryckssätt när språkkunskaperna inte räcker till. Att kommunikationen är begriplig framhölls också som en förutsättning för kommunikativ förmåga.

Previous studies shows that high-intensity aphasia interventiongives better results than intervention that is less intense. This study evaluateda working model at a hospital in Gothenburg which involve related personsin intervention. The model prescribes daily training in the home. The caseseries design study investigated the effect of intervention on auditorycomprehension, impact on participation and examined how the relatedperson judged that communication was affected. Four participants withsevere aphasia received intervention for 16 weeks, 8 of which includedintensive training at home and at the clinic, while 8 weeks only includedclinical intervention.